Studie har avsett att undersöka hur den postkoloniala teorin manifesteras i två ungdomsromaner, samt hur dessa manifestationer har parodierats. En tematiskt och narratologisk analysmetod har använts i studien. Resultaten åskådliggör att de båda romanerna kan betraktas som en parodi över det allmänmänskliga behovet av en Kulturell identitet..

I det nutida samhället med allt snabbare förändringsprocesser blir invandrarnas integration svårare att uppnå och identitetsfrågorna svårare att lösa. Mitt syfte med uppsatsen är att förstå varför religiös och Kulturell identitet förändras i samband med invandring.Uppsatsen syftar till att ge en djupare förståelse av de kulturkollisioner som invandrare kan råka ut för i sina kontakter med majoritetssamhället.Några frågor som kommer att behandlas är :Varför är det så viktigt för en människa att ha en kultur?Vilken funktion har religionen i ett samhälle och vad betyder det i människors liv?Hur kommer en viss religion till uttryck i olika samhällsgrupper?.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interKulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om Kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om Kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen Kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en Kulturell identitet.

Kursplanen för ämnet svenska framhåller i många passusar vikten av att möjliggöra elevers personliga utveckling. I ämneskommentaren för svenskämnet används ordet identitet vid tre tillfällen. I denna kontext, i och med att ett klassrumsklimat där elever och lärare gemensamt diskuterar exempelvis måluppfyllelse kräver av parterna att ha gjort klarhet i vad de diskuterar, faller det sig naturligt att fråga hur begreppet identitet uppfattas av elever. Uppsatsens syfte var att med hjälp av en fenomenografisk femstegsmetod beskriva vilka olika tankar kring identitet som eleverna genom skriftspråket strukturerar, men också att granska vad elevtexterna har gemensamt. Efter att ha brutit ned elevuppsatserna i citat och bildat innebördskategorier utkristalliserades sju innehållsskategorier.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader.Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta.Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare.

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.